Jag har scannat in mer än 1200 egna hem från Västra Stockholm från början av 1940 talet. Finns ditt hus med klicka här.

Är du intresserad av herrgårdarna i Uppland så finns verket "Upplands herregårdar" inscannat här - klicka på bilden

 

HJÄLP TILL DRIFTEN AV MIN SIDA

 

Bilder från gamla tiders Västra Stockholm hittar du om du klickar på länkarna nedan för de olika delarna.

Ulvsunda, Alvik, Traneberg,
Ålsten, Smedslätten  Nockeby 
Bromma, Ängby, Abrahamsberg
Vällingby, Hässelby  Spånga
Sundbyberg, Solna
Reimersholme bilder från 1977
Jag längtar ut - bilder från modernt åldringsboende
Jimi Hendrix på Gröna Lund 1967
Savage Rose på Kårhuset - Stockholm tidigt 70tal
Ten Years After på konserthuset - Stockholm början av 70talet
Gärdesfesten 1971
En sida med fotografier på gamla örlogsfartyg

 

Mänskliga rättigheter hittar du längre ner i spalten

 

 

 

 

 

 

Tillbaka till förstasidan

 

 

Landningar i evigheten

Under åren som passerat har jag ropat in många fyndlådor på auktioner och i dessa har jag funnit fotoalbum och lösa fotografier som jag tagit till mitt hjärta och räddat från försvinnande. Bilderna ger en inblick i familjers och personer liv och leverne under första hälften av 1900 talet och har åtminstone hos mig startat många funderingar om livet och hur vi lever det i dag, hur skört det är och hur bråttom vi i många fall har för att hinna igenom det. Varför är det så svårt att inse att vi lever här och nu och att vi måste ta tillvara på den tid vi har - det är ju trots allt det enda vi är säkra på att vi har just nu - TID. Varför är det så svårt att inse att vi måste vara försiktiga med det paradis vi lever i så att vi kan lämna det vidare oförstört till våra efterkommande så att de också kan njuta av sin tid.

I dagens ökande polarisering av olika idéer av politiskt och religiöst tänkande kan jag inte förstå att vi med globaliseringen inte har kommit närmre varandra och till mer insikt till vad vi behöver göra för att rädda den levande organism som vår planet faktiskt är  -  Varför måste människor förtrycka och döda varandra och förstöra vår miljö för att föra fram och härska med just just de tankar, de åsikter, den tro och den politik som de företräder och som de tror är den enda rätta och den enda sanningen.

Mellan bilderna har jag lagt in information om det demokratiska systemet i Sverige - och de texterna är helt och hållet kopierade och hämtade från regeringens hemsida. Övriga reflektioner är mina eller hämtade från Wikipedia. 

Tack för lånet

This we know; all things are connected like the blood that unites us
We do not weave the web of life, we are merely a strand in it
Whatever we do to the web, we do to ourselves.

~Chief Seattle

 

 

 

I dagens alltmer ekonomistyrda samhälle är det inte längre behovet hos människor att känna trygghet och samhörighet som gäller. Vår neoliberala rovkapitalism har Guden Budgettak som högsta riktmärke och ideal samt en tro på att om börsen går bra så är hälsan i landet god. Vi blir mer och mer alienerade från varandra och det solidariska samhälle som vi för några decennier sedan trodde på. Det samhället har gått upp i rök i form av vackra ord utan innehåll.

JA – jag erkänner att jag var en av dem som skrattade åt Näringslivets ABBA kampanj ”Satsa på dig själv” – och sa ”att det kommer aldrig att gå här i Sverige” – solidariteten är så djupt rotad och vårt lands fattigdom under1800talet sitter för djupt rotad i folksjälen för att vi ska kasta bort vår omtanke om sjuka, svaga och stödbehövande samt en gemensam ägd infrastruktur. Nu några decennier senare ser jag hur fel jag hade.

 Hur ska vi få tillbaka ett solidariskt samhälle och människor som tänker i ett samhällsperspektiv i stället för ett egotänkande.

 Vi har ett alltmer teknik- och kommunikationsberoende samhälle. Ett samhälle som lätt kan bli måltavla för attacker från såväl naturkrafter som från terrorgrupper som i sin ideologis namn vill förinta vårt demokratiska styreskick.

 Vi har stora grupper av ungdomar som lever isolerade från samhället och som behöver komma i kontakt med det demokratiska idésystemet och tankarna bakom detta.

 Många människor har i dag mycket små kunskaper om hur samhället fungerar.  Åldringsvård, tillsyn av barn, utbildning, el- och vattenförsörjning, kommunikationer, sjukvård, räddningstjänst och polis är i dag mycket specialiserade och utförs i dag i stor utsträckning av privata entreprenadföretag – som i många fall inte heller skattar i vårt land, och som inte har något intresse av driften förutom att den ska generera som mycket obeskattningsbar vinst som möjligt.

Vårt komplicerade samhälle är i dag mycket sårbart. Vi måste rusta oss för att kunna möta de hot som kan komma att drabba oss. Den enskilda medborgaren och människan i grupp måste hitta tillbaka till den känsla som tidigare fanns om att vi är i detta tillsammans och vi har ansvar för att vårt solidariska och demokratiska samhälle skall överleva och att vi kan ta tillbaka det vi har förlorat till den liberala rovkapitalism som vi nu upplever. Det är hög tid vi får kunskap och verktyg i hur samhället fungerar och vilka hot som finns mot vår samhällskropp – både från naturen och från grupper som inte skriver under om demokrati, jämlikhet, yttrandefrihet och tankefrihet mm.

 Jag tror på en obligatorisk allmän civilplikt för alla medborgare, såväl kvinnor som män. En obligatorisk civilplikt som måste genomföras innan man kan träda in på utbildningar över gymnasienivå och innan man kan få ett medborgarskap i vårt land. Medborgarna måste ges en förståelse och en känsla för det samhälle vi tillsammans lever i. Vid hot, sabotage eller naturkatastrofer är det viktigt att vi människor har kunskap om samhällets funktioner och en känsla och vilja att stå upp för vårt gemensamma - naturligtvis också i vardagen.

 En allmän plikt handlar om att alla kvinnor och män efter grundutbildning (Gymnasium) skall genomgå en 6 -12 månaders civilplikt. Man skall lära sig sitt närområdes viktiga funktioner och man skall lära sig att överleva och hjälpa andra i olika katastrofsituationer. Det här kan göras på många olika platser – skola, räddningstjänst, kommunikationer, vårdinrättningar, räddningstjänst, underhåll, rättsväsen mm.

 En viktig del av den allmänna civilplikten är att ungdomar ges kunskaper till förståelse av olika delar av samhället. Särskilt viktigt för de mer än 20% av ungdomarna som i dag står utanför arbetsmarknaden (och i många fall också utanför samhället) och med detta också förlorar en stor del av insikten i våra normsystem. För invandrande ungdomar blir civilpliktutbildningen den viktiga del i integrationen som i dag saknas. Den allmänna civilplikten kommer att bygga grunden för ett stabilare samhälle, men också en nödvändig metod för att skapa en gemensam samhällsidentitet. I civilplikten kommer ungdomar från olika klasser och sociala grupper och inrikes–utrikes födda att mötas och få lära känna varandra.

 

Varför är fred så svårt i mellanöstern.

Kan det bero på den enorma ackumulerade rikedom som finns i Gulfstaterna som gör att de STORA i världen inte vågar sätta press på Israel och Gulfstaterna.

Förenade Arabemiratet, Qatar, Kuweit, Oman och Bahrein  har en sammanlagd BNP på över 1 600 000 000 000   dollar vilket gör att de spelar en enorm roll i den internationella ekonomin. Länderna står för 40% av de nu kända oljetillgångarna i världen samt 30% av världens kända gastillgångar.

Länderna administrerar också via sina avancerade banksystem några av världens största nationella placeringsfonder och är också ledande köpare av amerikanska militärprodukter.

FN - Förenta nationerna

En organisation som 1948 bildades med freden som mål är helt handlingsförlamad och styrd av rädsla på grund av ekonomi.

För att ytterligare stärka de goda relationerna med diktaturländerna i området har Sverige nyligen öppnat en ambassad i Qatar. På min fråga varför man öppnar en ambassad i en stat som i praktiken är en diktatur, fick jag följande svar från regeringskansliet:

Tack för ditt mejl. Qatar är ett viktigt land både ekonomiskt och politiskt. Qatar är en aktiv utrikespolitisk aktör med betydande inflytande i Mellanöstern. Landet är en viktig humanitär biståndsgivare i regionen och investerare, även i Sverige. Närvaro i Qatar möjliggör en närmare dialog om mänskliga rättigheter, vilket är en hörnpelare i svensk utrikespolitik. Genom dialog med Qatar kan vi på sikt bidra till ökad samsyn i viktiga frågor.

 

 

Det demokratiska systemet i Sverige

Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt, vilket betyder att all offentlig makt utgår från folket. Folket representeras av riksdagen, som har den lagstiftande makten.

När riksdagen har fattat beslut i en fråga är det regeringens uppgift att verkställa beslutet. Kungen är fortfarande statschef, det vill säga formellt landets främste företrädare, men han har inte längre någon politisk makt.

I grundlagarna står vilka grundläggande fri- och rättigheter medborgarna har. Bland annat garanterar regeringsformen, som är en av grundlagarna, medborgarna rätten att fritt söka information, hålla demonstrationer, bilda politiska partier och utöva sin religion.

 

Kommunerna som köper in mest utförande av sin  kärnverksamhet från privata bolag/aktörer (procent av kommunernas totala kostnader 2013):

Täby 49 %
Solna 43 %
Upplands Väsby 41 %
Vellinge 39 %
Danderyd 38 %
Nacka 35 %
Sollentuna 33 %
Stockholm 32 %
Österåker 32 %
Vallentuna 29 %

Källa SCB

Det offentliga Sverige

I Sverige finns tre politiska nivåer. På nationell nivå är riksdagen det politiska beslutsorganet. På lokal och regional nivå finns kommuner respektive landsting. Dessa är likställda i grundlagen, men skiljer sig åt i uppgifterna de har och utifrån vilket geografiskt område de ansvarar för. Utöver dessa tre tillkommer den europeiska nivån: EU.

Vart fjärde år är det allmänna val till riksdag, kommun och landsting. Till EU-parlamentet hålls val vart femte år. Nästa valår är 2014 då både val till riksdag, kommun och landsting samt till EU-parlamentet inträffar.

Som invånare i Sverige betalar man normalt skatt till nationell, regional och kommunal nivå. Det bestäms på varje nivå hur skatterna ska fördelas och vilka skattesatser som ska gälla, det vill säga hur mycket som ska betalas i skatt.

 

Nationell nivå

På nationell nivå representeras befolkningen av riksdagen, som har den lagstiftande makten. Initiativ till nya lagar tas oftast av regeringen, som också genomför riksdagens beslut. Till sin hjälp har regeringen ett regeringskansli med ett antal departement samt cirka 350 statliga myndigheter.

Regional nivå

Sverige är indelat i 21 län. I varje län finns en statlig regional myndighet, länsstyrelsen. Vissa statliga myndigheter har också verksamhet på regional och lokal nivå.

Det finns 20 landsting. Dessa leds av en folkvald församling. Landstingens huvudsakliga uppgift är sjukvård. Länen och landstingen omfattar samma geografiska områden (med undantag av Gotland) och de brukar därför ses som den regionala nivån.

 

Lokal nivå

Sverige är indelat i 290 kommuner. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens egna frågor.

Europeisk nivå

Med EU-inträdet 1995 fick det svenska samhället ytterligare en styrnivå: den europeiska. Som medlem omfattas Sverige av EU:s regelverk och deltar i beslutsprocessen när nya gemensamma regler ska utarbetas och beslutas. Sverige företräds av regeringen i Europeiska unionens ministerråd, som är EU:s högsta beslutande organ.

 

Hur är det med vår syn av mänskliga rättigheter i Sverige egentligen - vi översvämmas på alla arbetsplatser av dokument som ska kvalitetsäkra våra värdegrunder - papper som betyder mer än hur vi i verkligheten ser på varandra - de vackra orden tar över. Inkomstklyftorna i Sverige växer mer än i något annat demokratiskt land - vi skrotar och säljer ut vår offentliga sektor. Det kanske kan vara nyttigt med en återblick ca 100 år tillbaka - är det hit våra lobbyiststyrda politiker vill föra vårt samhälle - låt oss bläddra till 3 sidor i Veckojornalen från 1917 och reflektera över om det är detta samhälle vi vill tillbaka till. Klicka på bilden - så för dig tidsmaskinen ca 100 år tillbaka

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Europakonventionen tillkom för att lagfästa Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna och heter formellt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och är  är Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna.

 

Konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna
Rom, 4.XI.1950
Undertecknade regeringar, vilka är medlemmar av Europarådet,
som beaktar den allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
som antagits av Förenta nationernas generalförsamling
den 10 december 1948,
som beaktar att denna förklaring syftar till att trygga ett universellt
och verksamt erkännande och iakttagande av de rättigheter som
där angetts,
som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet
mellan dess medlemmar och att ett av medlen för att fullfölja detta
syfte är att bevara och utveckla de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna,
som bekräftar sin djupa tro på de grundläggande friheterna vilka
utgör själva grundvalen för rättvisa och fred i världen och bäst
bevaras, å ena sidan, genom verklig politisk demokrati samt, å
andra sidan, genom en gemensam grundsyn på och respekt för
de mänskliga rättigheterna, på vilka de förlitar sig,
samt såsom regeringar i europeiska stater vilka besjälas av samma
anda och äger ett gemensamt arv i sina politiska traditioner, sina
ideal, sin frihet och sin grundläggande rättsuppfattning och är
beslutna att vidta de första åtgärderna ägnade att åstadkomma
en kollektiv garanti för vissa av de rättigheter som angetts i den
allmänna förklaringen,
har kommit överens om följande:

 

 

ARTIKEL 1
Skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna

De höga fördragsslutande parterna skall garantera var och en,
som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och rättigheter
som anges i avdelning I av denna konvention.

ARTIKEL 2
Rätt till liv

1. Envars rätt till liv skall skyddas genom lag. Ingen skall
avsiktligen berövas livet utom för att verkställa domstols dom i det
fall då han dömts för ett brott som enligt lag är belagt med sådant
straff.
2. Ingen skall anses ha berövats livet i strid med denna artikel,
när detta är en följd av våld som var absolut nödvändigt
a) för att försvara någon mot olaglig våldsgärning,
b) för att verkställa en laglig arrestering eller för att hindra
någon som lagligen är berövad friheten att undkomma,
c) för att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror.

ARTIKEL 3
Förbud mot tortyr

Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning.

ARTIKEL 4
Förbud mot slaveri och tvångsarbete

1. Ingen får hållas i slaveri eller träldom.
2. Ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat
arbete.
3. Med “tvångsarbete eller annat påtvingat arbete” enligt
denna artikel förstås inte:
a) arbete som vanligtvis utkrävs av den som är frihetsberövad
i enlighet med bestämmelserna i artikel 5 i denna
konvention eller som är villkorligt frigiven från sådant
frihetsberövande,
b) tjänstgöring av militär art eller, i länder där
samvetsbetänkligheter mot sådan tjänstgöring beaktas,
tjänstgöring som i dessa fall utkrävs i stället för militär
värnpliktstjänstgöring,
c) tjänstgöring som utkrävs när nödläge eller olycka hotar
samhällets existens eller välfärd,
d) arbete eller tjänstgöring som ingår i de normala
medborgerliga skyldigheterna.

ARTIKEL 5
Rätt till frihet och säkerhet

1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet. Ingen får
berövas friheten utom i följande fall och i den ordning som lagen
föreskriver:
a) när någon är lagligen berövad friheten efter fällande
dom av behörig domstol,
b) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt
berövad friheten, antingen därför att han underlåtit att
uppfylla en domstols lagligen meddelade föreläggande
eller i syfte att säkerställa ett fullgörande av någon i lag
föreskriven skyldighet,
c) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt
berövad friheten för att ställas inför behörig rättslig
myndighet såsom skäligen misstänkt för att ha begått ett
brott, eller när det skäligen anses nödvändigt att hindra
honom från att begå ett brott eller att undkomma efter att
ha gjort detta,
d) när en underårig genom ett lagligen meddelat beslut är
berövad friheten för att undergå skyddsuppfostran eller
för att ställas inför behörig rättslig myndighet,
e) när någon är lagligen berövad friheten för att förhindra
spridning av smittosam sjukdom eller därför att han är
psykiskt sjuk, alkoholmissbrukare, missbrukare av droger
eller lösdrivare,
f) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt
berövad friheten för att förhindra att han obehörigen
reser in i landet eller som ett led i ett förfarande som rör
hans utvisning eller utlämning.
2. Var och en som arresteras skall utan dröjsmål och på ett
språk som han förstår underrättas om skälen för åtgärden och om
varje anklagelse mot honom.
3. Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad
friheten i enlighet med vad som sagts under punkt 1 c skall utan
dröjsmål ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt
lag får fullgöra dömande uppgifter, och skall vara berättigad
till rättegång inom skälig tid eller till frigivning i avvaktan på
rättegång. För frigivning får krävas att garantier ställs för att den
som friges inställer sig till rättegången.
4. Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad
friheten skall ha rätt att begära att domstol snabbt prövar
lagligheten av frihetsberövandet och beslutar att frige honom, om
frihetsberövandet inte är lagligt.
5. Var och en som arresterats eller på annat sätt berövats
friheten i strid med bestämmelserna i denna artikel skall ha rätt till
skadestånd.

ARTIKEL 6
Rätt till en rättvis rättegång

1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter
och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara
berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och
inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag.
Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och allmänheten får
utestängas från rättegången eller en del därav av hänsyn till den
allmänna moralen, den allmänna ordningen eller den nationella
säkerheten i ett demokratiskt samhälle, eller då minderårigas
intressen eller skyddet för parternas privatliv så kräver eller, i den
mån domstolen finner det strängt nödvändigt, under särskilda
omständigheter när offentlighet skulle skada rättvisans intresse.
2. Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som
oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.
3. Var och en som blivit anklagad för brott har följande
minimirättigheter:
a) att utan dröjsmål, på ett språk som han förstår och i
detalj, underrättas om innebörden av och grunden för
anklagelsen mot honom,
b) att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar,
c) att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde
som han själv utsett eller att, när han saknar tillräckliga
medel för att betala ett rättegångsbiträde, erhålla ett
sådant utan kostnad, om rättvisans intresse så fordrar,
d) att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas emot
honom samt att själv få vittnen inkallade och förhörda
10 11
under samma förhållanden som vittnen åberopade mot
honom,
e) att utan kostnad bistås av tolk, om han inte förstår eller
talar det språk som används i domstolen.

 

ARTIKEL 7
Inget straff utan lag

1. Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller
underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks inte utgjorde
ett brott enligt nationell eller internationell rätt. Inte heller får ett
strängare straff utmätas än som var tillämpligt vid den tidpunkt då
brottet begicks.
2. Denna artikel skall inte hindra lagföring och bestraffning av
den som gjort sig skyldig till en handling eller underlåtenhet som
vid den tidpunkt då den begicks var brottslig enligt de allmänna
rättsprinciper som erkänns av civiliserade stater.

ARTIKEL 8
Rätt till skydd för privat- och familjeliv

1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt
hem och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat
än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är
nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den
allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till
förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller
moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

ARTIKEL 9
Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet

1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro
och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller
enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning,
sedvänjor och ritualer.
2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas
sådana begränsningar som är föreskrivna i lag och som i ett
demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den
allmänna säkerheten, till skydd för allmän ordning, hälsa eller
moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

ARTIKEL 10
Yttrandefrihet

1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar
åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och
tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av
territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva
tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag.
2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar
och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter,
villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag
och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn
till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den
allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till
skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och
rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser
sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och
opartiskhet.

ARTIKEL 11
Mötes- och föreningsfrihet

1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster
samt till föreningsfrihet, inbegripet rätten att bilda och ansluta sig
till fackföreningar för att skydda sina intressen.
2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra
inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som i
ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till
den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, till
förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller
moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
Denna artikel hindrar inte att det för medlemmar av de väpnade
styrkorna, polisen eller den statliga förvaltningen görs lagliga
inskränkningar i utövandet av de nämnda rättigheterna.

ARTIKEL 12
Rätt att ingå äktenskap

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna
konvention skall säkerställas utan diskriminering på någon grund
såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt,
nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet,
förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

ARTIKEL 13
Rätt till ett effektivt rättsmedel

Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter
kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell
myndighet och detta även om kränkningen utförts av någon i
offentlig ställning.

ARTIKEL 14
Förbud mot diskriminering

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention
skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön,
ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning,
nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet,
förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

ARTIKEL 15
Avvikelse från konventionsförpliktelse vid nödläge

1. Under krig eller i annat allmänt nödläge som hotar nationens
existens får en hög fördragsslutande part vidta åtgärder som
innebär avvikelser från dess skyldigheter enligt denna konvention
i den utsträckning som det är oundgängligen nödvändigt med
hänsyn till situationens krav, under förutsättning att dessa åtgärder
inte strider mot dess övriga förpliktelser enligt den internationella
rätten.
2. Inga inskränkningar får med stöd av denna bestämmelse
göras i artikel 2, utom i fråga om dödsfall till följd av lagliga
krigshandlingar, eller i artiklarna 3, 4 (punkt 1) och 7.
3. En hög fördragsslutande part som begagnar sig av rätten att
göra avvikelser från denna konvention skall hålla Europarådets
generalsekreterare fullt underrättad om de åtgärder som vidtagits
och om skälen för dessa. Den höga fördragsslutande parten skall
också underrätta Europarådets generalsekreterare när dessa
åtgärder har upphört att gälla och konventionens bestämmelser
åter blivit fullt tillämpliga.

ARTIKEL 16
Inskränkningar i utlänningars politiska verksamhet

Ingenting i artiklarna 10, 11 och 14 får anses hindra de höga
fördragsslutande parterna från att införa inskränkningar i
utlänningars politiska verksamhet.

ARTIKEL 17
Förbud mot missbruk av rättigheter

Ingenting i denna konvention får tolkas så att det medför en rätt
för någon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller
utföra handling som syftar till att utplåna någon av de fri- och
rättigheter som angetts i konventionen eller till att inskränka dem i
större utsträckning än vad som där medgetts.

ARTIKEL 18
Begränsning av användning av inskränkningar
i rättigheter

De inskränkningar som medgetts enligt denna konvention
beträffande de angivna fri- och rättigheterna får inte tillämpas
annat än i de syften för vilka de medgetts.

 

 

Svensk dubbelmoral och vapenexport - tack Wikipedia för fakta

Sverige var 2011 världens största, och 2013 världens tredje största, vapenexportör i relation till folkmängden. Åren 2001 till 2010 fyrdubblades svensk vapenexport till en försäljning på 13,6 miljarder år 2010.  År 2005 passerade andelen av svenskt krigsmateriel som exporteras 50%. Huvuddelen av vapenexporten är för strid.

Svenska vapen används på senare år i konfliktområden såsom Burma (1983, 1989 och 2012), Colombia, Pakistan, Irak, Afghanistan och Somalia. År 2012 användes granatgevär av modell Carl Gustaf av Burmas arme trots EU:s vapenembargo sedan 2010. Vapnen hade ursprungligen exporterat till Indien, och levererats via Singapore. Enligt svenska Amnesty användes vapen från Sverige sannolikt av den tunisiska regimen mot demonstranter under jasminrevolutionen. Krigförande länder som Sverige idag säljer vapen till är USA och Indien.

De fem länder som Sverige exporterade mest till under 2011 var Nederländerna, Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan och Storbritannien, som tillsammans står för 60 procent av den svenska vapenexporten. 56 procent av svensk vapenexport gick 2011 till diktaturer som Saudiarabien och Förenade arabemiraten. Saudiarabien utgör 20 procent av den svenska vapenexportmarknaden.

Vilka är de som tillverkar för vapenexport och vad säljer de

Bolag Export för strid 2012 (MKR) Krigsmaterial-
export totalt 2012 (MKR)
Utländskt ägarskap Viktiga produkter
Saab AB 1739 4830 Nej. Flygplan (JAS 39 Gripen, Neuron), flygelektronik som radarsystemet Erieye, Carl Gustaf granatgevär, Missilerna Robot 70 och Bamse
FFV Ordnance AB 805 1308    
BAE Systems Hägglunds AB 150 1035 Brittiska BAE Systems (100%). Stridsfordon 90 Bandvagn 206
FMV 120 543 Nej JAS Gripen
BAE Systems Bofors AB 119 418 Amerikansk filial för BAE Systems (100%) Kanoner
Kockums/SAAB från 2014 276 388 Nej Militära fartyg såsom ubåtar och korvetter
Nammo Sweden AB (Nordic Ammunition Company) 277 324 Norsk-finska Nammo AS (100%) Ammunition och fyrverkerier
Eurenco Bofors AB, f.d. Nobelkrut i Karlskoga 182 182 Franska statliga krutbolaget SNPE (60,2%), finska Patria Sprängämnen

 

 

 

Grundlagarna

Hur Sverige ska styras framgår av regeringsformen, som är en av Sveriges fyra grundlagar. De övriga är tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen fattar två likalydande beslut. Mellan besluten ska val till riksdagen ha hållits. Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna.

 

 

 

Regeringsformen

Grunddragen i det svenska statsskicket framgår av regeringsformen. Där slås bland annat fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket samt att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Det finns även regler om hur riksdag och regering utses och arbetar, och om vilka grundläggande fri- och rättigheter medborgarna har.

Successionsordningen

Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men vem som ska inneha tronen regleras i successionsordningen som kom till år 1810. Fram till år 1979 hade Sverige manlig tronföljd. 1979 beslutade riksdagen att statschefens äldsta barn, oavsett kön, skulle vara det som ärvde tronen.

Enligt successionsordningen får en prins eller prinsessa inte gifta sig om inte regeringen har samtyckt till det. En prins eller prinsessa som gifter sig utan regeringens samtycke förlorar rätten att ärva tronen.

Tryckfrihetsförordningen

Den senaste tryckfrihetsförordningen antogs 1949, men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år 1766, som första land i världen. Tryckfriheten innebär bland annat rätt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen är medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar.

 

 

 

 

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen antogs 1991 och är Sveriges yngsta grundlag. Den omfattar medier som TV, film och tekniska upptagningar och innehåller precis som tryckfrihetsförordningen bestämmelser om rätt att sprida information och om förbud mot censur.

Riksdagsordningen

Utöver grundlagarna finns riksdagsordningen, som har en särställning mellan grundlag och vanlig lag. För att ändra den krävs endast ett riksdagsbeslut, men detta måste fattas med kvalificerad majoritet, det vill säga minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna. I riksdagsordningen finns detaljerade bestämmelser om riksdagen och dess arbetsformer.

EU och grundlagarna

Som medlem i Europeiska unionen omfattas Sverige också av EU-rätten, vilket betyder att lagar som stiftats gemensamt i EU i regel står över Sveriges nationella lagar. Vid EU-inträdet fick Sverige därför göra ett par justeringar i grundlagarna. Bland annat infördes en bestämmelse i regeringsformen som anger att riksdagen kan överlåta beslutanderätt till EU så länge som EU har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen samt i Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

 

 

"Två ting hade vi som gjorde vår barndom till det den var – trygghet och frihet."

Astrid Lindgren - ur Mitt Småland

 
 
 
 
   
 
 

Grundläggande fri- och rättigheter

Alla svenska medborgare har samma grundläggande fri- och rättigheter, oavsett ålder, kön eller härstamning. Skyddet för fri- och rättigheterna finns framför allt i regeringsformen, där det bland annat slås fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Våra grundläggande fri- och rättigheter är bland andra:
Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
Mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.
Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats.
Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.
Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

 

Regeringsformen ger oss också skydd mot tvång att uppge var vi står politiskt, religiöst eller kulturellt samt slår fast att dödsstraff, kroppsstraff och tortyr är förbjudet. De flesta reglerna om fri- och rättigheter gäller även utländska medborgare.

Internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter

Sverige har anslutit sig till de allra flesta internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Vi är bland annat anslutna till FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, båda från 1966.

 

Sverige är också bundet av flera regionala konventioner om mänskliga rättigheter, som till exempel Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950, Europakonventionen. Konventionen är i sin helhet en del av svensk rätt sedan 1995. Enligt regeringsformen får ingen lag eller annan föreskrift vara i strid med Europakonventionen.

 

 

Offentlighetsprincipen - rätten till insyn

Offentlighetsprincipen innebär att regeringens och andra myndigheters samt riksdagens och beslutande kommunala församlingars verksamhet så långt som möjligt ska vara öppna. Därför har exempelvis allmänheten rätt att ta del av alla offentliga handlingar, och domstolsförhandlingar och beslutande församlingars sammanträden är normalt öppna för allmänheten.

Demokratin mår bra av att granskas. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. Verksamheten angår oss alla. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.

Offentlighetsprincipen innebär också att alla i Sverige har meddelarfrihet. Meddelarfriheten ger till exempel tjänstemän och andra som arbetar i stat, kommun och landsting rätt att berätta för massmedier om sådant som annars är hemligt utan att kunna straffas för det.

Vad är en allmän handling?

Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder, eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Minnesanteckningar, utkast och säkerhetskopior betraktas inte som allmänna handlingar.

Vilka handlingar är offentliga?

Offentliga handlingar betyder allmänna handlingar som inte är hemliga. Om man vill veta vilka handlingar som finns hos en myndighet eller ta del av dem ska man kontakta myndigheten. Regeringskansliets offentliga handlingar kan du ta del av via Arkiv- och dokumentcentrum.

Vilka handlingar är inte offentliga?

Det finns vissa allmänna handlingar som allmänheten inte får ta del av eftersom de är hemliga, men de är undantag. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Orsaker till att allmänna handlingar är hemliga kan vara att om allmänheten fick ta del av handlingarna skulle det:

  • riskera att störa förbindelser med annan stat
  • riskera rikets säkerhet
  • riskera ekonomisk skada för myndigheten
  • riskera skyddet av enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
  • skada intresset att bevara djur- eller växtart

 

 

"Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi."

Astrid Lindgren

 

Reflektioner från en soptipp

Här sitter jag på en soptipp och skådar mig dystert kring
Bland trasor och tombuteljer och många andra ting
Det trillar en tår på kinden, jag fylls av melankoli
För var dag blir det bättre, men bra lär det aldrig bli
För var dag blir det bättre, men bra lär det aldrig bli

Medborgare, ur spår är tiden, det hävdar jag bestämt
Törhända ni jagar standard? Ja, jäklar vilket skämt!
Den varan är såsom såpa som man häftigt försöker ta
För var dag blir den bättre, men den blir aldrig bra
För var dag blir den bättre, men den blir aldrig bra

Bakterier och baciller lär finnas i varje vrå
Medborgare, du kan ej se dem men de finns där ändå
Den ena ger dig astma, den andra kolera
Har du den kanske du blir bättre, men du blir aldrig bra
Har du den kanske du blir bättre, men du blir aldrig bra

Det finns ju så många varor, som människan inte tål
Herr Karlsson är svag för kvinnor, herr Andersson för alkohol
Var och en får vad han behöver, detta kallas demokrati
För var dag blir den bättre, men bra lär den aldrig bli
För var dag blir den bättre, men bra lär den aldrig bli

Jag är inte rädd för pesten, den har jag fått sprutor mot
Men radioaktiv klåda av radioaktiv sot
Är värre än tusen dödar i hetaste Sahara
Ifrån den blir du aldrig bättre och aldrig nånsin bra
Ifrån den blir du aldrig bättre och aldrig nånsin bra

Ack, goda råd är dyra och dyra är säkra don
Förslagsvis ett pansrat soltak som kostar en halv miljon
Men vart skall då de ta vägen som inga miljoner ha?
De som aldrig lär få det bättre och knappast lär få det bra?
De som aldrig lär få det bättre och knappast lär få det bra?

Jag skådar blott falska varor varthän jag ikring mig ser
Och jag kan inte släppa tanken att allting är upp och ner
Och var är det stora dundret, som en gång skall dra förbi?
Innan dess kanske det blir bättre, men bra lär det aldrig bli
Innan dess kanske det blir bättre, men bra lär det aldrig bli

 

Tack Cornelis Wreeswijk för dina klara ögon på dina första album - tyvärr kunde inte ens du inse att meningen om demokrati "För var dag blir den bättre, men bra lär den aldrig bli" inte ens kunde uppfylla din profetia - vi ser dagligen hur den blir sämre och sämre.

 

Allmänna val

Allmänna val hålls i Sverige vart fjärde år och är det yttersta uttrycket för att vi lever i en demokrati. Valen hålls på nationell, regional och lokal nivå till riksdag respektive landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

I valen utser väljarna sina företrädare som ska representera dem i de beslutande församlingarna under den kommande mandatperioden.

Alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit bosatta i riket har rätt att rösta i de allmänna valen. Medborgare i alla EU-länder samt Norge och Island som är folkbokförda i Sverige och som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt till val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Utländska medborgare från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i mer än tre år i följd före valdagen för att få rösta i val till kommun- och landstingsfullmäktige.

Val till EU-parlamentet

Vart femte år hålls i Sverige, liksom i övriga medlemsländer, val till EU-parlamentet, den enda av EU:s institutioner som är direktvald. Alla som är medborgare i ett EU-medlemsland och folkbokförda i Sverige får rösta i Sverige.

 

 

Folkomröstningar

En folkomröstning innebär att folket direkt tar ställning i en specifik fråga.

I en representativ demokrati styr folket vanligtvis indirekt genom att välja representanter som sedan under en avgränsad period fattar beslut åt dem om hur landet ska styras. Folkomröstningar, däremot, är en form av direktdemokrati och används ibland som ett komplement till det representativa systemet.

Folkomröstningar kan se ut och användas på flera olika sätt och förekomma både på nationell och på kommunal nivå.

En folkomröstning kan antingen vara rådgivande eller beslutande. I en rådgivande folkomröstning är resultatet inte bindande och makthavarna har rätt att gå emot det. Beslutande folkomröstningar innebär däremot att resultatet direkt blir bindande.

Genomförda folkomröstningar i Sverige

1922 Rusdrycksförbud

1922 hölls den första landsomfattande rådgivande folkomröstningen. Frågan var om Sverige skulle införa ett nationellt förbud mot rusdrycker, det vill säga alkoholhaltiga drycker. Trots att nykterhetsrörelsen var mycket stark i Sverige under den här tiden slutade valet oväntat med en seger för motståndarna till förbudet. 51 procent röstade nej till förbud medan 49 procent röstade ja. Att det sedan inte blev något förbud mot rusdrycker berodde framför allt på bristande stöd för ett förbud i riksdagen.

1955 Högertrafik

Under 1940- och 50-talet gick allt fler länder i världen över från vänstertrafik till högertrafik. Röster höjdes för att detta också skulle ske i Sverige. 1955 anordnades en nationell folkomröstning i frågan. Även denna gång segrade den sida som var emot det nya förslaget. 82,9 procent av de röstande var emot införandet av högertrafik och bara 15,5 procent var för. Valdeltagandet var dock lågt, bara 53,2 procent av de röstberättigade deltog i valet. Trots resultatet beslutade riksdagen 1963 att införa högertrafik.

1957 Tjänstepension

1957, endast två år efter högertrafikomröstningen, genomfördes nästa landsomfattande folkomröstning. Denna gång gällde frågan hur en tilläggspension som skulle komplettera den statliga och obligatoriska folkpensionen skulle utformas. Folkomröstningen ledde inte till någon lösning av frågan om hur tilläggspensionen skulle utformas. Koalitionsregeringen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet upplöstes och nyval genomfördes 1958.
 

1980 Kärnkraft

I mars 1980 hölls folkomröstning om kärnkraftens vara eller icke vara. I denna folkomröstning fanns tre förslag, som kallades linje 1, 2 och 3.

Linje 1 innebar att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. Man skulle avvakta att förnybara energikällor blev tillgängliga och ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skulle få förekomma.

Linje 2 var i princip identiskt med linje 1, men krävde även att alla framtida energianläggningar av betydelse skulle ägas av stat och kommun.

Linje 3 sade ett definitivt nej till utbyggnad av kärnkraften och ville dessutom att all kärnkraft skulle vara avvecklad inom tio år.

Trots att alla tre linjer förespråkade en avveckling av kärnkraften sågs linje 1 och 2 som ja-alternativ medan linje 3 sågs som ett nej-alternativ.

I likhet med tidigare folkomröstning var denna folkomröstning endast rådgivande, men partierna hade innan omröstningen enats om att valresultatet skulle respekteras. Man hade också bestämt i förväg hur valresultatet skulle tolkas, då det fanns tre alternativ att välja emellan. Om linje 1 och 2 tillsammans skulle få majoritet så hade partierna enats om att det skulle bli en långsam avveckling.
Linje 1 fick 18,9 procent, linje 2 fick 39,1 procent och linje 3 fick 38,7 procent. Linje 1 och 2 fick alltså majoriteten av rösterna.

1994 Medlemskap i EU

1994 hölls en folkomröstning om Sverige skulle bli medlem i Europeiska unionen (EU). Även denna gång var folkomröstningen rådgivande, men partierna hade i förväg enats om att följa resultatet.

Frågan som stod på valsedeln var:

Riksdagen har beslutat att det ska hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU enligt det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater.

Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?

Väljarna kunde antingen rösta Ja eller Nej till förslaget.
Ja-sidan segrade med 52,3 mot nej-sidans 46,8 procent.

Valdeltagandet var 83,3 procent, vilket kan jämföras med riksdagsvalet 1994 där valdeltagandet var 86,8. Knappt två månader efter folkomröstningen blev Sverige medlem i EU.
 

2003 EMU

I september 2003 fick det svenska folket ta ställning till om Sverige skulle införa euron som valuta eller inte. I likhet med folkomröstningarna om kärnkraft och EU-medlemskap hade partierna i förväg enats om att valresultatet skulle följas, trots att folkomröstningen endast var rådgivande.

Väljarna fick säga ja eller nej till följande fråga:

Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?
Det blev en seger för nej-sidan som fick 55,9 procent av rösterna, medan ja-sidan fick 42 procent. 2,1 procent röstade blankt.

Valdeltagandet blev 82,6 procent vilket kan jämföras med riksdagsvalet 2002 där valdeltagandet var 80,1.

 

 

Damcafé - Vanadisvägen 18

 

Kornhamns - Biografen i Gamla stan som var igång mellan 1908 och 1927

Om Miljöbilar

Jag vet inte om det är bensinindustrin som ligger bakom de envisa ryktena om elbilens hopplösa framtid pga av den påstådda begränsade räckvidden. En bensinbil kan inte heller köra utan påfyllning och därför har vi ett utbyggt system av infrastruktur (bensinstationer för dessa). Man talar om påfyllningstider på hela nätter efter 30-40 mils körning. Jag vill därför peka på hur det ser ut just nu när det gäller El- bilar för att vi ska kunna se hur det inom en väldigt snar framtid kommer att se ut. Samma problem hade vi vid introduktionen av bilarna med förbränningsmotorer i första delen av 1900 talet - MEN finns ett behov så löses det och på samma sätt kommer det att lösas med den nya generation miljövänliga bilar som kommer nu.

Bilar drivna av Bränsleceller

Sedan åtskilliga år har man förlagt den praktiska och tillämpade användningen av bränsleceller till en oviss framtid. Nu är det faktiskt dags att ta tekniken på allvar. Toyota har nyligen deklarerat att man kommer att satsa på bränsleceller.

I Tyskland storsatsar man på en infrastruktur med bränslecellsstationer. Daimler, oljebolagen Shell, Total och OMV samt gasföretagen Air Liquide och Linde satsar på att bygga upp ett nätverk av vätgasmackar. År 2023ska det finnas 400 allmänna vätgasmackar i Tyskland. Infrastrukturbyggandet kallas H2mobility och satsningen kommer att kosta drygt tre miljarder kronor.

 

Man planerar för att man i tätbefolkade områden ska kunna tanka vätgas minst var nionde mil på motorvägarna och tankstationerna ska även byggas på landsbygden. I dagsläget finns det 15 allmänna vätgasstationer i Tyskland. Dessutom finns minst lika många som är knutna till de företag som testkör bilar med bränsleceller.

Tyskland är redan nu ett av de länder i världen som ligger i framkanten för utbyggnaden av infrastruktur för vätgas. Japan, Sydkorea, Storbritannien och delstaten Kalifornien i USA är exempel på andra länder som ligger långt framme.

Toyota är inte ensamt med satsningen på bränsleceller, även Hyundai satsar hårt och hoppas att vara först i världen med serietillverkning av sin bränslecellbil. Mercedes, Ford och Honda är också fabrikanter som satsar på vätgas. Förutom att tanktid och räckvidd är jämförbara med dagens förbränningsmotorbilar så är koldioxidutsläppen lika med noll förutsatt att vätgasen tillverkas fossilfritt.

Beträffande elbilar

När det gäller elbilarna talas det alltid också om det långsamma sättet att ladda batterierna.Den  amerikanska elbilstillverkaren Tesla visar nu de skeptiska ett helt nytt system med snabba batteribyten.  Bytet av batterier tar under 2 minuter, dvs fortare än att tanka en bil med bensin. Systemet kommer att prövas i verkligheten i Kalifornien. För att få det här att fungera måste biltillverkarna av elbilar komma överens om en enda batteristandard.

 

TÄNK DIG

Imagine there's no heaven
It's easy if you try
No hell below us
Above us only sky
Imagine all the people living for today

Imagine there's no countries
It isn't hard to do
Nothing to kill or die for
And no religion too
Imagine all the people living life in peace

 

You, you may say
I'm a dreamer, but I'm not the only one
I hope some day you'll join us
And the world will be as one

Imagine no possessions
I wonder if you can
No need for greed or hunger
A brotherhood of man
Imagine all the people sharing all the world

You, you may say
I'm a dreamer, but I'm not the only one
I hope some day you'll join us
And the world will live as one

Tack John Lennon

Våra folkvalda politikers löner och pensioner

Riksdagens ledamöter har ett grundarvode på 59 800 kronor i månaden som är skattepliktigt.

Talmannens arvode är lika stort som statsministerns, 156 000 kronor i månaden. De vice talmännen får grundarvodet som riksdagsledamot plus ett tillägg som är 30 procent av grundarvodet. Den ledamot som är ordförande i ett utskott har ett tillägg på 20 procent och vice ordföranden ett på 15 procent.

Pensionsförmåner kan tjänas in utan vare sig nedre eller övre åldersgräns. Intjänandetiden är begränsad till högst 30 år.

Pensionen beräknas på ett underlag som utgörs av utbetalt ledamotsarvode och vissa tilläggsarvoden. Pensionsrätten beräknas med 0,72 procent för inkomster som, omräknat till helår, inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp och 2,40 procent för inkomstdelar över denna nivå, dock högst 30 inkomstbasbelopp. Intjänade pensionsrätter omräknas med förändringen av inkomstindex fram till pensioneringen.

Vid utbetalning av pensionen utgörs det inledande pensionsbeloppet av pensionsrätterna med tillägg av en framtida årlig inkomsttillväxt på 1,6 procent. Pensionsbeloppet räknas därefter årligen om med förändringen av inkomstindex utöver 1,6 procentenheter.

Riksdagsledamöterna är skyldiga att anmäla åtaganden och ekonomiska intressen till riksdagen. Det kan exempelvis vara aktieinnehav, styrelseuppdrag eller någon annan inkomstbringande verksamhet som de har vid sidan om uppdraget som riksdagsledamot. Registret är offentligt och avsikten är att skapa öppenhet och insyn.

En ledamot som avgår före 65 års ålder efter att ha haft sitt uppdrag under en sammanhängande period på minst 3 års har rätt till inkomstgaranti.Det innebär att riksdagen garanterar en ledamot som avgått en viss månatlig inkomstnivå. Syftet är att skapa en ekonomisk trygghet för den omställningssituation som uppstår då han eller hon lämnar riksdagen.

Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning. Inkomstgarantin är 80 procent av garantiunderlaget (ledamotsarvodet och vissa tilläggsarvoden) under det första garantiåret.

Från och med det andra året reduceras garantin beroende på antalet år i riksdagen. Som mest uppgår garantin till 66 procent av garantiunderlaget och det efter 12 års tjänstgöring.

För den som har haft sitt riksdagsuppdrag under en sammanhängande tid på minst 3 men mindre än 6 år gäller inkomstgarantin endast ett år. Om riksdagsledamoten vid avgången har haft sitt riksdagsuppdrag i sammanlagt 6 år eller mer och samtidigt har uppnått 50 års ålder, behåller han eller hon inkomstgarantin till 65 års ålder.

 

Viktiga skeden i demokratins historia

I 1974 års regeringsform slogs det fast att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket. Men vägen till ett demokratiskt styre har varit lång, och allmän rösträtt infördes så sent som 1921.

Viktiga steg mot demokratisk frihet

Under 1800-talet togs viktiga steg mot en demokratisk frihet. Mötesfriheten hade utvidgats och förbudet att hålla religiösa möten i hemmen upphävts. Men flertalet svenska män och nästan alla kvinnor var ännu i slutet av 1800-talet utestängda från den politiska processen. Detta på grund av att rösträtten var knuten till storleken på en persons förmögenhet. Fattiga saknade därmed rösträtt, medan förmögna människor inte bara hade en utan många röster, beroende på förmögenhetens storlek. Kvinnor var i allmänhet inte myndiga och kunde därför inte rösta.

År 1892 fanns det 44 kommuner där en enda röstägare hade fler än hälften av alla rösterna i kommunen. År 1908 representerade riksdagen 10 procent av befolkningen. Men när rösträtten till riksdagen året därpå lösgjordes från förmögenheten tillkom en halv miljon väljare; allmän rösträtt för män infördes.

Kvinnor utanför den politiska makten

Vid förra sekelskiftet stod kvinnorna utanför den politiska makten och saknade möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Sedan flera decennier hade dock ett stort antal människor gått samman kring alternativa idéer om människovärde och samhällsorganisation. Så småningom skördades resultatet av flera generationers demokratiska kamp. I och med att den allmänna rösträtten även för kvinnor infördes 1921 myndigförklarades också kvinnorna i Sverige.

Sent - sist i Norden - bröts därmed en sista fördämning mot att diskvalificera somliga medborgare att ta del i beslut som i högsta grad berör dem själva. Och framför allt efter andra världskriget, framstår demokratin som den slutliga segraren över andra idéer om hur det svenska politiska livet bör organiseras. Men först 1951 säkrades religionsfriheten också formellt.

1974 års regeringsform bekräftade det nya samhällsskick som vuxit fram: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse." (Regeringsformen 1:1)

 

 

Självmord

Man beräknar att ca 900000 människor väljer att ta sitt liv varje år - av olika orsaker. Det är alltså mer än 2400 personer per dag som inte av någon anledning finner att det liv de lever, i den situation de befinner sig, inte längre är uthärdligt och som därför vill befria sig från den mentala eller kroppsliga smärta de befinner sig i.

 

Religionernas syn på självmord.

Den katolska grenen av kristendomen anser att kroppen är en gåva som vi fått av Gud och att  kroppen inte tillhör dig själv utan är  Guds egendom. Att då ta ta sitt liv är att begå mord på Guds egendom och därmed syndar man.

Konservativa protestanter säger att självmord är som att mörda en annan människa - inte att det är samma sak men konsekvenserna och straffet efter döden  är det samma - evig fördömelse. 

Judendomen ser inte heller att självmord är acceptabelt.

Även inom Islam är självmord en synd enligt Koranen. Men hur går det ihop med självmordsbomber och martyrskap.  

Hinduism ser självmord som ett brott mot ”Ahimsa”, som innebär att man inte ska skada någonting levande. Självmord är samma sak som att döda en annan människa. Man  tillåter däremot en människa att fasta sig till döds om individen inte har några ambitioner eller ansvar kvar i livet.

Buddhismens mål är att människan ska nå ett högre stadium och bli upplyst vilket inte går ihop med självmord. Inom buddhismen återföds man vilket innebär att om man tagit sitt liv återföds till en lägre nivå. 

Självmord ses alltså som någonting negativt - en synd - i de flesta av de stora  religionerna. I de abrahamitiska religionerna (Kristendom, Judendom och Islam) är det till och med straffbart dvs  en evighet av smärta väntar efter döden om man väljer att ta livet av sig.

Självmord  är ett stort problem oavsett om man har en religiös övertygelse eller inte. Att ta sitt liv innebär att man orsakar nära och kära stor sorg då man väljer att att träda ur livet. Självmord kan därför utifrån ses som extremt egoistiskt. Att ta sitt liv är något som har föregåtts av en mycket mycket lång process av tänkande och tvivel och är ett väldigt svårt beslut. Har man bestämt sig för att  befria sig från livets lidande så är det för att det inte finns någonting i livet som ger någon form av mening.

Man befinner sig i ett depressionens tomma rum där inte ens nära och mest kära i världen  kan hjälpa en att komma ut  ifrån och där man känner att man drabbar sin omgivning negativt med sitt varande. I den situationen vill de moraliska religionerna tvinga en att stanna i ett liv genom att skrämma med ett helvete där jag ju redan är och som genom mitt agerande försvårar för de som  jag älskar.

Tänk om vi kunde vara så generösa med livets helgd så att de människor som inte har nåt att leva för (ur deras synpunkt) kan få aktiv dödshjälp på ett värdigt sätt så att de tillsammans med dem de älskar , rofyllt och utan ångest för dem själva eller sina nära och kära harmoniskt och utan ångest för någon, kan lämna detta jordeliv.  

De nära anhöriga slipper på detta sätt att hitta en nära anhörig hängande, skjuten eller på annat sätt tagen av daga. De slipper traumat kring detta, de slipper att under resten av livet ställa sig de eviga frågorna - vad gjorde jag för fel, varför såg jag inte, varför vågade han/hon inte prata med oss.......

Dessvärre ser verkligheten inte ut så här - därför måste ca 100 personer per timme ta sina liv i ångest och förtvivlan. Därför når vi inte dessa 100 människor (som per timme, över hela världen nu tar sina liv) som vi faktiskt i vissa fall kanske hade kunnat rädda kvar till ett liv genom samtal med en medmänniska i samband med att de söker upp någon institution för att få hjälp till aktiv dödhjälp. I dagens värld finns inget land där detta är tillåtet fullt ut. Nederländerna ligger närmast och därefter Schweiz och sedan ingenting.

 

 

När jag tänker tillbaka på min barndom
Ser jag skräckbilder tydligast av allt
Ja, de gånger de skrämde eller slog mig
Är de minnen som hårdast sitter fast
För som barn tar man kärleken för given;
Allting annat är mot ens natur
I den stund man tar steget ut I livet
Är man bara ett tillgivet djur

Ändå står snart de vuxna där och pekar
Ut den riktning de tycker man skall ta
Alla drömmar de själva har förvägrats
Vill de förverkliga genom sina barn
Är man lydig belönas man och hyllas
Revolterar man mister man allt
Ingen älskar ett barn som inte lyckas
Ingen älskar ett barn som är starkt

Men vem besitter förmågan att veta
Vad som ryms I en ny individ?
Och vem kan säg' till nån annan hur lyckan ser ut
Vem kan säg' vad nån annan vill bli?

Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån
Låt dina växter får leva där de trivs
Lås inte in dina plantor i ett drivhus
Låt dem få slippa ett onaturligt liv
Låt den du älskar få pröva sina vingar
En dag så flyger din älskade rätt
Vill du bli respekterad av din avbild
Så får du visa din avbild respekt

 

Tack för dina underbara texter Björn Afzelius

 

 

 

 

 JAG ÄLSKAR LIVET OCH DET LEVANDE

Jag blir rädd när jag ser att hänsynen, bekännelsen, respekten till en gud, en tro eller en idé blir viktigare än hänsynen eller respekten för människan, livet och det levande

Vi har då hamnat mycket mycket fel och jag känner mig livrädd att det är där vi befinner oss nu

 

 

Vilka olika dimensioner har Religionsfriheten och Friheten att tro  - tack Wikipedia för texten

Religionsfrihet har flera olika dimensioner som beskrivs i olika internationella överenskommelser och skyddas av olika konventioner. Staten har ett ansvar att respektera, skydda och främja följande sju dimensioner av religionsfrihet:

1. Frihet att välja, byta och lämna sin religion eller övertygelse. Denna rätt får aldrig begränsas och kallas ibland den inre religionsfriheten.

När religion beskrivs som en privatsak betonas denna dimension. Rätten är både hotad och ifrågasastt internationellt. Flera stater förbjuder människor från att tillhöra, byta eller lämna vissa religioner och i många länder förekommer hot och våld från andra i samhället mot människor som för det. Även i Sverige förekommer fall av hot och våld.

2. Frihet att utöva en religion eller övertygelse Alla har frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning. Rätten att utöva får under vissa omständigheter begränsas. Rätten att utöva är mångfacetterad och inkluderar rättigheter för både individer och kollektiv som tillsammans utövar sin religion eller tro.

Enligt forskning från Pew Forum bor 70% av världens befolkning i länder där staten eller grupper i samhället kraftigt begränsar medborgarnas religionsfrihet.[1] Följande rättigheter lyfts fram internationellt:

- att fira gudstjänst eller samlas i anslutning till en religion eller övertygelse och att bygga, etablera och underhålla lokaler för det ändamålet

- att etablera religiösa och humanitära institutioner samt välgörenhetsinstitutioner

- att tillverka, införskaffa och använda föremål och material som är nödvändiga för ritualer och sedvänjor, inklusive att följa en viss diet

- att skriva, ge ut och sprida relevanta publikationer,

- att lära ut en religion/livsåskådning i lokaler lämpliga för ändamålet samt att etablera teologiska seminarier eller skolor

- att söka och ta emot frivilliga finansiella och andra bidrag

- att utbilda, utnämna, rösta fram eller genom successionsordning välja lämpliga ledare, präster och lärare,

- att observera och fira religiösa högtider och vilodagar,

- att kommunicera med individer och samfund i religiösa frågor på nationell och internationell nivå,

- att uppvisa religiösa symboler inklusive att bära religiös klädsel.

Dessa rättigheter nämns i följande texter: UN Declaration on the elimination of all forms of intolerance and discrimination based on religion or belief, Article 6 (1981 Deklarationen), samt UN Human Rights Committee General Comment 22 samt OSSE Vienna Declaration 1989 par 16

3. Frihet från tvång Enligt ICCPR Article 18 (2) och UN Human Rights Committee, General Comment 22 (5)innebär religions- och trosfrihet att alla har rätt till frihet från tvång som förhindrar deras möjlighet att ha eller anta eller lämna en religion eller övertygelse. Hot, våld, diskriminering och straffrättsliga åtgärder förbjuds. Frihet från tvång gäller även individens frihet att välja hur den egna trosutövningen ska utformas, och att inte tvingas delta i annan trosutövning.

4. Frihet från diskriminering Diskriminering på grund av tro eller övertygelse är förbjuden. Förbudet gäller diskriminering mot både teistiska och ateistiska trosuppfattningar samt icke-traditionella, minoritetsreligioner och nya religioner eller trosuppfattningar. Staten måste genomföra effektiva åtgärder för att förhindra och eliminera sådan diskriminering i samhället. Detta enligt ICCPR Article 2, 5, 26 och 27; 1981 Declaration of the General Assembly Article 2,3 och 4; UN Human Rights Committee, General Comment No.22 (2)

Internationellt är diskriminering på grund av religion eller övertygelse omfattande med allvarliga konsekvenser för människors tillgång till hälsovård, utbildning och arbete och för våld i samhället.

5. Föräldrarnas rätt, barnens rätt Enligt Barnkonventionen, Artikel 14 (2), har föräldrar rätt att ge sina barn religiös och moralisk uppfostran i enlighet med den egna trosuppfattningen. Detta ska göras på ett sätt som är förenligt med barnets växande kapacitet att själv ta ställning. Enligt 1981 Declaration of the United Nations General Assembly Article 5 har varje barn rätt att ha tillgång till undervisning i religions- och övertygelsefrågor i enlighet med vårdnadshavarens önskemål och ska inte tvingas delta i undervisning om religion eller övertygelse mot vårdnadshavarens önskemål, med barnets bästa som underliggande princip. Utövandet av en religion eller övertygelse får inte skada barnets fysiska eller mentala hälsa eller utveckling. Åldersgränsen för Barnkonventionen är 18 år.

Denna frihet för föräldrarna att välja religiös fostran åt sina barn, har en problematisk relation till barnens egen rätt till religionsfrihet och frihet från religiöst tvång. Många mer fundamentalistiska länder och trosriktningar har ett straffbelagt förbud mot att avfalla från religionen, vilket gäller även de som såsom barn tvingats in i religionen, något som dock inte stöds av FN:s mänskliga rättigheter. Internationellt tvingas miljontals barn från religiösa minoriteter delta i konfessionell religionsundervisning om majoritetstron, vilket bryter mot föräldrarnas rätt enligt Barnkonventionen.

6. Rätten att vägra Enligt FN:s råd för mänskliga rättigheter ingår rätten att vapenvägra i religions-, övertygelse- och samvetsfriheten. Internationellt fängslas vapenvägrare fortfarande av flera stater och Europadomstolens hållning i frågan är oklar. Andra former av rätten till att vägra erkänns av många stater. Frågan är omdebatterat på EU nivå i relation till hälsovårdsfrågor (till exempel abort, preventivmedel och livets slutskede/aktiv dödshjälp) och till samkönat äktenskap. Förutom vapenvägran är detta ett relativt nytt område och det är svårt att veta hur Europadomstolen kommer att ställa sig till gränsdragningar i framtiden.

7. Arbetstagare och arbetsgivare Arbetsgivare bör visa en rimlig flexibilitet i relation till arbetstagares trosuppfattningar och behov av att kunna utöva sin tro på arbetsplatsen. Vad som anses rimligt varierar kraftigt mellan olika typer av arbetsgivare, arbetsplatser och tjänster och i relation till olika former av trosutövning. Arbetstagarens frihet att lämna sin anställning vägs också in.

 

 

 

Religions- och trosuppfattning innebär inte:

 

 

1. Särskilda privilegier för religiösa människor. Religions- och trosfrihet omfattar traditionella och icke-traditionella, gamla och nya, teistiska, icke-teistiska och ateistiska trosuppfattningar, pacifism med mera.

2. Att religioner och trosuppfattningar har rätt till frihet från kritik. Lagar som begränsar yttrandefrihet genom förbud mot hädelse och smädelse begränsar religionsfriheten och orsakar lidande för religiösa minoriteter och oliktänkande i flera länder. Religionsfrihet och yttrandefrihet går oftast hand i hand.

3. Att man får säga vad som helst i religionens eller annan trosuppfattnings namn. Man får inte propagera för krig eller främja hat på grund av nationalitet, ras eller religion på ett sätt som utgör uppvigling till diskriminering, fientlighet eller våld. Staten har ett ansvar att förhindra alla uttalanden (religiösa eller ej) som utgör uppvigling till diskriminering och våld.

4. Att man har rätt att slippa se andra människors religionsutövning. Enligt artikel 9 av Europakonventionen har alla rätt att utöva sin trosuppfattning (religiös eller icke-religiös) både privat och offentligt. Naturligtvis har alla rätt att slippa delta i utövningen av andra människors trosuppfattningar, det vill säga utövandet får vara synligt men får inte bli påtvingande för andra. Gränsdragningen handlar om vad som är påtvingande.

5. Att religioner har rätt till sina anhängare. Varje individ äger sin egen religionsfrihet och får aldrig utsättas för religiöst tvång. Avhoppare får inte trakasseras eller fördömas.

6. Att en person har rätt att kontrollera en annan persons religionsutövning eller att föräldrar har rätt att påtvinga religionsutövning utan hänsyn till barnets växande kapacitet att själv ta ställning. Detta oavsett vad religionen föreskriver om detta.

7. Att man får bryta mot andra mänskliga rättigheter genom att hävda religionsfrihet. Religions- och trosfrihet får inte tolkas på ett sätt som innebär att staten, en grupp eller en person har rätten att agera på ett sätt som syftar till att utplåna några av de andra fri- och rättigheterna.

 

 

Hur är det egentligen med demokratin i vårt land - Vad menas med begreppen Demokrati, Demokratur, Diktatur och var befinner vi oss på denna skala.

Demokrati

Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där den politiska makten i en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament.

Ett demokratiskt ideal där alla vuxna är involverade i beslutsprocessen har skall enligt statsvetaren Robert A. Dahl uppfylla dessa kriterier:

  •      Beslutsjämlikhet: Vars och ens åsikt har samma tyngd när man skall fatta kollektiva beslut
  •      Effektivt deltagande: Under hela beslutsprocessen har var och en lika stora möjligheter att uttrycka sina önskemål
  •         Upplyst förståelse: Var och en skall ges tillräcklig tid för att sätta sig in i de frågor som ska beslutas
  •   Kontroll över dagordningen: Folket bestämmer själv vilka frågor som skall eller inte skall beslutas genom kollektivt beslutsfattande
  •     Inkludering: Med folket menas alla vuxna som lyder lagarna, ej barn eller genomresande

 

 

Demokratur

Demokratur är ett begrepp där de moderna västerländska demokratierna kritiseras för bristande maktfördelning där det efterfrågas lagar och mer skydd mot majoritetens förtryck. Uttrycket har också på senare tid använts alltmer i sammanhang där minoriteten använder demokratibegreppet för att styra majoriteten.

Demokratur betecknar ett samhälle som till ytan är en demokrati, men som i praktiken saknar en reell yttrandefrihet och tankefrihet och som saknar en möjlighet för politiska grupper med avvikande uppfattning att föra sin talan på lika villkor samt få en rättssäker behandling i rättsväsendet. 

 

Diktatur

En diktatur är en stat som styrs auktoritärt, styrd av en diktator eller en mindre krets människor, som inte behöver ta hänsyn till befolkningsmajoritetens önskningar i allmänna val.

 

 Alla dessa människor och alla deras okända livsöden får mig att tänka på Yardbirds och en av många fantastiska rocktexter som har fastnat i mitt hjärta. Varför har vi så lätt att döma andra som inte tycker likadant som vi - varför är vi så rädda för att gå mot den gängse meningen och i stället flyta med strömmen som döda fiskar.

 

Can you judge a man
By the way he wears his hair?
Can you read his mind
By the clothes that he wears?
Can you see a bad man
By the pattern on his tie?

Then Mister you're a better man than I
Yeah Mister You're a better man than I
Oh Mister You're a better man than I
Yeah Mister You're a better man than I

Could you tell a wise man
By the way he speaks or spells?
Is this more important
Than the stories that he tells?
And call a man a fool
If for wealth he doesn't strive

Then Mister you're a better man than I
Yeah Mister You're a better man than I
Oh Mister You're a better man than I
Yeah Mister You're a better man than I

Could you condemn a man
If your faith he doesn't hold?
Say the colour of his skin
Is the colour of his soul?
Or could you say if men
For king and country all must die?


 

 

 

"Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv."

Astrid Lindgren i ett inlägg i en debatt om barns rättigheteter

 

"Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel.

Barn skapar mirakel när de läser. Därför behöver barn böcker."

Skolbiblioteket (1958:3) Astrid Lindgren fick då och då frågan om hon inte skulle börja skriva ”riktiga” böcker snart

  Tillbaka till startsidan